Medeltiden är ett nytt påfund

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.

– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Olika kulturer hade olika sätt att räkna tiden

I antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.

– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om hur vi pratar om historien

Hur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?

Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?

Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?

Hur länge har begreppet vecka funnits?

Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?

Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?

Mer om det historiska språket och olika tideräkningar

Läs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).

Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).

Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Medeltiden är ett nytt påfund

Språket

Var kan man lyssna?

Avsnitt